Hur ska jag någonsin hitta tillbaka till mig själv?

Jag läste precis igenom sparade blogginlägg från min förra blogg som jag hade år 2008-2009. Det blev många skratt, och många tårar. Det är nu jag verkligen förstår hur naiv jag har varit. Jag trodde att allt skulle gå bra tillslut, att allt skulle lösa sig. I varje mening jag läste så sa jag till mig själv: "Men vilken idiot du är Malin". Sen har jag nu verkligen förstått hur jävla dåligt jag mådde. Det har till och med gått så långt så jag har hamnat på intensiven för självmordsförsök, jag har fått psykoser och skar mig + tog tabletter varje dag. Hjärtesorger, svek, gråa dagar och falska förhoppningar, allt det och jag lever fortfarande. Observera det. Jag lever fortfarande. Om man ser bort ifrån hur jag mådde då, så kan jag inte hjälpa att sakna den tiden lite. Hur saker var då. Jag visste vem jag var, eller..jag var en helt annan person. Jag var social, jag kunde umgås med folk utan att vara nervös för att säga fel saker, jag sa alltid vad jag tyckte och jag var alltid mig själv. Nu har jag blivit en person som jag inte vill vara. Jag har stängt in mig i mig själv, jag är som en sluten mussla. Jag vet inte. Jag vill försöka hitta tillbaka till den tjejen jag var då. Då var världen full av färg och stjärnor, som jag då och då kunde fly till. Nu har världen blivit grå. Grå rakt igenom. Jag är grå. Jag är inte i färg. Jag saknar tiden då jag fortfarande såg stjärnor i mörkret.


Jag vill göra en tatuering på skuldran ut till axeln som står för min överlevnad.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0