- life on the borderline

Jag var precis på gymmet och sprang i 1 timma. Inte joggade, utan sprang. Sprang som i löpning. Jag sprang inte i non stop, utan i intervaller. Alltså: Jogga i 1 min - springa intensivt i 2 min - om och om igen i en timma. Intervaller sägs ha mest effekt om man vill bränna fett. Och fyfan vad bra jag mår nu. Sitter här med värsta rushen. Älskar det! Förbrände ca 600-700 kcal, vilket jag tycker är lagom. Så imorgon blir det promenad som vanligt innan frukosten, sen åter till gymmet fast för styrketräningen imorgon. Ska ta och börja med lite nya övningar med.

Köpte tillskott av B vitamin eftersom jag är Demivegetarian, så jag inte får B vitaminbrist. Tror det bidrog till att jag kunde prestera bättre på träningen också. Så det var väl investerande pengar! Nästa gång jag får pengar ska ska köpa "Mitt val Sport" som kosttillskott.

Inspirationsbilder

https://cdn3.cdnme.se/cdn/6-2/1799893/images/2012/pic_50902d329606ee54cb2bbe43.jpg" class="image">

Efter att ha känt mig lite nere de senaste veckorna som gått så är jag tillbaka på rätt spår igen. Jag kom igång med veckoträningen redan igår och jag körde ett styrkepass idag. Jag fick även tag i min tränare på gymmet och pratade lite om hur jag ska gå tillväga med träningen nu eftersom jag är på slutspurten på viktnedgången. Nu har jag bara de där kärlekshandtagen, lilla bullen på magen och låren kvar. Tränaren sa att det är nu kämpandet kommer att bli mer intensivt. För det är
Tydligen det svåraste att få bort för oss kvinnor. Så hon sa att jag ska träna som jag gjort innan, men köra mer intensivare fettförbränning på löpbandet eftersom fettförbränning är nyckeln till att bli av med dessa "problemområden". Så jag ska börja springa på löpbandet i intervaller (innan körde jag ett speciellt program på löpbandet som fokuserar på viktnedgång med mycket backar i snabb powerwalk).

Men nu är jag iallefall på G och peppad som tusan! Jag är så stolt över mig själv, och det kan jag säga utan att få dåligt samvete!

Imorgon ska jag öppna kafét vid halv åtta och sen så har jag gruppterapi på eftermiddagen. Och vid sex tiden kommer jag gå till gymmet och kötta som tusan!

Morgonen har definitivt gått åt att vara effektiv. Jag har gått min powerwalk i 1 timma innan frukosten. Sedan har jag gjort min läxa jag har fått i terapin - Att fylla i mina dagbokskort och skriva upp vad jag äter och hur mycket jag tränar varje dag (som jag sedan ska lämna till min behandlare). Känns bra att ha gjort lite "måsten". Jag ska till jobbet om en halvtimme, och efter jobbet ska jag beställa långt löshår, räkna på min ekonomi, köpa kompletterande grejer till min halloweenoutfit tills fredag och köra 1 timmes styrketräning på gymmet.

Räknar ner dagarna tills fredag. Inte långt kvar nu, sjukt pepp!

https://cdn3.cdnme.se/cdn/6-2/1799893/images/2012/pic_508e44b5ddf2b3020f004a1e.jpg" class="image">

Det är en vacker dag idag. Solen skiner och jag har sovit hela natten utan att vakna. Jag trodde det skulle bli en fin dag eftersom solen skiner och det är fredag idag. Men jag hade fel. Så fel. I DBT:n lär vi oss att inte undvika känslor. Att observera dom och tillåta sig själv känna känslorna, och det gör jag just nu. Jag känner mig ledsen. Jag är ledsen. Jag kan inte sätta fingret över varför jag är ledsen, men jag känner att jag bara skulle kunna lägga mig ner och storgråta. Bara få ut allt. Jag vet inte om det är utmattning, stress eller något jag har samlat på mig som vanligt inom mig. Jag mår väldigt illa samtidigt och jag mår inte bra i kroppen.
Men jag stannar hemma från jobbet idag, åker till min vän Anna som också är hemma, och har en mysdag med henne. När man mår såhär ska man inte isolera sig. Man ska göra saker som får en att må bra. Där utav att jag åker och träffar en vän så jag kan må okej idag för några timmar. Och om jag känner mig likadan ikväll, tar jag itu med känslan.

Ha en fin dag alla ni därute.

Jag ger mig själv ett litet peptalk.

"Jag är snygg, sexig och ung. Jag duger som jag är, jag duger inte bara som jag är- jag är BRA som jag är!"

https://cdn2.cdnme.se/cdn/6-2/1799893/images/2012/pic_5088ed60ddf2b3545a002b83.jpg" class="image">

Jag är glad. Tror jag, för jag har haft en superdag. Jag har varit på DBT:n (som alltid på tisdagar). Sen efter det så åkte S, jag & A till Second Hand så jag kunde lämna tillbaka ett bord jag köpt där. (Nämner inte namnen i bloggen eftersom vi som går DBT har tystnadsplikt). Sedan åkte jag hem till A och vi planerade min fest nästa vecka lite. Många skratt! Det kommer bli så sjukt kul. Har insett idag att jag HAR underbara vänner och ett rätt så bra liv. Bra vänner, underbar pojkvän och jag trivs med min arbetsträning. Allt funkar asbra! Jag är lycklig. Det är jag verkligen.

Åh, jag kommer säkert få en panikattack snart. Känner det där välbekanta när det är som ett snöre som drar åt runt halsen så man inte kan andas. Och hur det knyter sig i magen. Orostankar är det värsta som finns. Försöker intala mig själv att inte agera på känslan. Att det jag är orolig för inte behöva stämma överens med verkligheten. Så jag försöker distrahera mig med youtubeklipp och att andas i fyrkant. Andas in.. Håll andan... Andas ut.. Håll andan. Och så vidare. Imorgon har jag möte med arbetsförmedlingen. Så det är nog en bidragande faktor till ångesten.

Helgen har varit bra iallefall. Jag är stolt över mig själv. Jag har handlat grejer jag behövt och det kommer att komma bilder i ett annat inlägg lite senare på sakerna jag köpte. Är supernöjd. Fick även spendera tid med min bästa vän, vilket kändes skönt. Var inte så kul efter hon åkt hem dock. Tråkigt. Men imorgon är det en ny vecka, med nya tag och nya möjligheter.

Hihi, det ska bli så sjukt kul imorgon! Jag ska till Jönköping med min bästa vän. Tåget går runt halv 10 imorgon, så jag måste gå upp vid 6 för att hinna äta frukost i lugn och ro. Sminka mig och vakna till. Måste trots allt gå vid 9 eftersom det tar 20 min till stationen. Men man kan sova på tåget. Så det kommer bli roligt! Shoppa!

(Gammal bild. Men den är så klockren!)

Åh, är så glad att det syns! Allt detta arbete, och det peppar mig till att fortsätta träna! Inte för att gå ner mer i vikt. Men att bygga lite muskler och vara hälsosam!

Yes. Ni läste rätt. Min behandlare/psykolog tyckte inte jag var redo att åka ner till Skåne än. Och hon har rätt. Kändes bara så sämst att göra folk besvikna. Men det går fler tåg!

I helgen ska jag ju till Ikea och Jönköping med min bästa vän. Och på kvällen blir det utgång (förhoppningsvis). Kommer bli så kul!

Håller på att göra lite tråkgöra för tillfället. Jag har precis städat lägenheten, och nu håller jag på att tvätta. Tänkte sätta mig ner och läsa lite i mina böcker jag lånade på biblioteket. Med en kopp grönt te i handen. Avslappning.

Jag var på Dagsjukvården idag som jag skrev innan. Och en tjej som går med mig på ätstörningsteamet såg upp till mig. Och inte på ett bra sätt. Jag och min kontaktperson där satt och tittade igenom mitt veckoschema. Och min kontaktperson kommenterade hur mycket jag tränar och rådde mig till att ta bort något av träningen för hon tyckte att det var för mycket. Men jag stod på mig och sa att jag mår bra av det och det skulle skapa mycket ångest om jag hoppade träningen. Och där satt vi och diskuterad en stund. Och den där tjejen i ätstörningsteamet hånflinade åt mig och sa något i form av: "alla har vi ju våra bortförklaringar och ursäkter. Det använder jag med". Och jag blev så ställd. Jag förstod att hon triggades av mig och att hon tydde sig till mig för hon trodde att jag tränar för att jag har en ätstörning. Jag menar ju inte så. Jag tränar för jag mår bra av det, och det håller borta ångesten. Visst, jag ska inte ljuga. Klart ätstörningstankarna kommer, men då jobbar jag på det. Jag AVSKYR när folk ser upp till mig på det negativa sättet och missuppfattar mig. Ska nog ta ett snack med denna tjejen och förklara att jag inte tränar för att gå ner i vikt. Utan för att få en fastare figur och för hälsans skull.

Har en riktigt dålig dag känner jag. Jag kämpade iväg mig till dagsjukvården iallefall och sitter just nu och dricker min proteinshake till frukost här. Trots att det är trasiga människor här så känner man iallefall någon slags trygghet. Så trots våran trasighet så finner vi ljuset hos varandra, och ibland lyckas vi lyfta upp varandra en regning dag som denna. Det som funkar för mig är mycket "Stå ut" färdigheter som vi lär oss i DBT:n. Jag skrev en krislista igår på vad jag ska göra om det skulle bli kaos. Och sen så försöker jag att aktivera mig så mycket som möjligt och fokusera på det, vara medveten närvarande- när jag utför aktiviteterna. Och det hjälper. Idag börjar jag jobba vid ett, så jag tänker vara här på Dagsjukvården och äta lunch vid 11, sen tänkte jag svänga om biblioteket innan jobbet och låna lite böcker att läsa.

Det som tar mig framåt är också att jag vet någolunda vad jag ska göra i veckan. Jag får fortsätta som vanligt och jobba och träna. Sen på torsdag får jag pengar, och då ska jag åka till second hand och titta på saker till lägenheten. Sen kommer helgen, och då ska jag och min bästa vän åka till Ikea i Jönköping och förhoppningsvis blir det utgång på kvällen.

Jag tror verkligen på att det är viktigt att ha en struktur i livet. Särskilt när man har en period med mycket ångest och depressioner. Då är det skönt att ha ett schema att följa och ha saker att se fram emot också.

Från en sak till en annan. Titta på mina armar på den tiden och jämför med nu. Jag är så stolt över mig själv och kan säga nu att jag varit skadefri i snart 3 år.

NU är det helg för mig! Blev sent idag för alla skolungdomar var ute och festade och drack där jag jobbade och vägrade gå när vi stängde. Så det blev sent idag. Men nu är det helg! Imorgon ska jag gå min morgonpromenad, sedan får vi se om jag hinner till gymmet för lite styrka innan Janne ska hämta mig (ska sova hos honom i helgen. Mys!). Sen har jag inget speciellt planerat i helgen. Tar det lite som det kommer.

Tiden bara rusar förbi. Srsly. Det är fredag imorgon och jag vet inte vart veckan tagit vägen. Jag stängde cafeét idag tillsammans med Johan & Anna-Karin. Det är så mycket roligare att jobba med trevliga arbetskamrater! Och jag längtar tills nästa vecka när jag får mina pengar. För då ska jag investera i en kaffebryggare (halleluja!), och ett gott vin för en gång skull!

Nej, jag är verkligen inte perfekt. Även jag kan "falla tillbaka" ibland. Och nu pratar jag inte om psyket (fastän det gäller också). Jag pratar om sockerberoendet. Jag äter nyttigt, tränar 5 dar i veckan osv. Men denna helgen som var gick det utåt. Men jag vet orsaken. Jag mådde väldigt dåligt i psyket och mycket hade hänt. Jag agerade på känsla och GAV EFTER suget. But I'm not gonna beat myself up. Huvudsaken är att jag vet vad som gick fel så jag inte gör samma misstag nästa gång jag mår dåligt. Och huvudsaken är också den att man tar sig tillbaka. Hittar tillbaka till balansen igen. Börjar om. För så är det i livet, inte bara med Sockersug. Utan även med psyket, förhållandet, hemska saker som händer osv. Även om man faller så måste man ta sig upp igen. För om du inte försöker... DÅ, och bara DÅ, kan du vara väldigt besviken på dig själv. För man måste försöka även om det är svårt. Och kämpa. Tro på dig själv. "Vad som definierar oss är inte vad vi gör här i livet eller vem du är. Det som definierar oss är hur väl vi reser oss efter ett fall".

"Kan du inte berätta vart ifrån du har fått din inkomst, varför du fått de. Har du fått bostadsbidrag också? "

Svar:Hej Emelie! Jag har varit sjukskriven nu i ett och ett halvt år pga min sjukdom (borderlinen). Jag har varit på behandlingshem i ett år och blev utskriven i April detta året. Och eftersom jag blev sjukskriven så får jag aktivitetsersättning av försäkringskassan samt bostadstillägg. Jag vill inte vara sjukskriven längre utan känner att jag vill tjäna egna pengar och är redo för att börja jobba. Min ersättning går ut nu i December så jag måste hitta jobb innan dess! :)

Som ni vet så arbetstränar jag bara. Jag har inget fast jobb på konditoriet/cafet. Så nu när min ersättning går ut i december så måste jag ha ett jobb. Och det suger. För det känns som om jag inte kommer hitta jobb på den korta tiden. Jag kan söka jobb där jag är nu, men dom anställer tyvärr inga på heltid, och jag behöver ett heltidsjobb. Så jag är faktiskt beredd att ta vad som helst som jobb just nu så jag får en inkomst. Det är det jag tänker göra. Tänk vilka möjligheter jag kommer få med fast jobb och en inkomst på mer än 9000:- kr i månaden som jag har nu. Då ska jag spara till körkortet, betala av mina avbetalningar, spara till en resa så jag och min pojkvän kan åka och sen inreda lägenheten och köpa en laptop. Hihihi. Det peppar mig ändå lite att jobba fast det kan innebära ett industrijobb (som jag inte alls är intresserad av att jobba på). Men tankarna på allt jag kan göra sen peppar mig att ändå ta det. Yesyes! Fokusera på det positiva!

Ingen bra dag alls. Det enda positiva med denna dagen är att jag har fett mycket träningsvärk sen igår. I rumpa, och i magen. Goodgood. Nu är jag på Dagsjukvården och dricker kaffe. Väntar på att jag ska få massage. Men jag vet inte om det är en så bra idé med massagen för jag har en förkylning som lurar i kroppen. Buuuuh.

Phhfft, nu sitter jag i soffan med en proteinshake och min ludna filt efter morgonpromenaden. Känner mig inte riktigt kry måste jag erkänna. Det började med när jag kom hem från promenaden och skulle shotta äppelcidervinäger innan frukosten. Normalt brukar jag blanda ut de 3 msk äppelcidervinägern med ett stort glas vatten. Men denna gång bestämde jag mig för att shotta den rent, för jag har hört att Megan foxx gör det (plus att man inte ska dricka 1/2 timme före eller efter maten för då blir man lätt uppsvullen. Så jag shottade ren vinäger och det blev som ett slag i magen av den syran. Fick ont och på en sekund kände jag mig jätteförkyld och näsan började rinna och jag började nysa. Sjukt. Så jag får ta det lite lugnt med styrketräningen idag. För jag har hört att det kan vara sjukt farligt att träna när man är förkyld. (Vet även en som hamnade i koma när han tränade och var förkyld. Jag skojar inte.. Hemskt). Så, nu ska jag använda DBT färdigheten: "att finna min vishet".

Den 19:e återvänder jag åter till Malmö. Jag har inte varit där på 1 1/2 år. Sist jag var där bröt jag med min vän som jag har haft i 10 år. Min äldsta vän. Sen bröt jag även med min pappa, eftersom hans drickande hade gått så långt och för han hade börjat ta droger. Och nu har han varit på behandlingshem och jag bestämde mig för att ge honom en andra chans. Eller.. Andra och andra.. Han har fått många chanser. Men jag vill inte vakna upp en morgon när han inte finns längre och veta att vi skildes som ovänner. Så det är mest därför. Nu är han nykter iallefall. Vad jag hört. Sen kommer min syster ner från Dalarna. Så då ska jag träffa henne med. Det blir säkert bra. Kommer iallefall stanna där tills den 22:e. Så om någon vill ses, när jag väl är där. Så får ni höra av er!