Not myself today

Antingen mår jag jättebra, eller så är jag nära att få en panikångestattack. Känslor: ett tryck över bröstet så att jag knappt kan ta några andetag. Det känns som om jag har en hundra kilos järnklump på bröstet. En väldigt glad känsla, jag känner att jag kan göra vad jag vill, när jag vill. Inget kan hindra mig. Jag mår jätteilla och har en konstig känsla i magen, det känns som en oroskänsla.

Jag vet inte vad jag känner överhuvudtaget. När man inte kan sätta fingret på sitt mående så blir det ångestfyllt. Och jag känner mig overklig. Det känns som om jag är i min kropp, fast jag har en annan själ. Det är inte jag i denna kroppen. Detta är inte jag. Jag är övertygad om det. Börjar jag bli helt galen eller är det något som har förändrats som jag ännu inte vet om. Jag är rädd för att någon jag håller kär har dött. Jag har alltid haft den "gåvan" att känna på mig att något hemskt har hänt någon. Och nu har något hänt. Jag vet det. Det är något som inte stämmer in. Något står inte rätt till. Jag har haft dessa känslorna innan och trott att något hemskt har hänt någon jag älskar, men det är mer en oroskänsla. Då jag har vetat att det bara är jag som inbillat mig. Denna känslan nu är annorlunda. Det är något. Jag måste smsa min pojkvän och ringa min mormor. Jag måste se att dom mår bra, att dom lever.

Eller kanske det är att något hemsk som ska hända, som inte har hänt ännu, att det kommer hända något hemskt idag eller ikväll? Nu måste jag ringa dom, jag måste ringa dom genast.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0