- life on the borderline

Det är som att sitta och rengöra sin pistol. Som att lägga den framför sig och överväga att använda den. Det känns tryggt. Tryggt att du har den där. Den finns där. Även om du aldrig kommer använda den så finns den alltid där.

Det är samma sak som jag och rakbladet jag har pillat ut framför mig. Jag upprepar för mig själv att detta inte är bra. Men det är tryggt att ha den där. Jag tänkte använda det först men nu sitter jag bara och stirrar på det för jag vet att det inte är bra långsiktigt att använda det. Jag hoppas jag inte använder det. För då betyder det att jag måste börja om från noll igen.