- life on the borderline

Det är nu jag borde skriva egentligen. För nu är jag sjuk. Nu är jag sjuk. Allt handlar om en jävla brud vid namn A. Hon förstör allt. Min vardag, mitt förhållande, allt. Och jag måste snacka med min pojkvän om detta, eller ska jag? Jag vet inte, jag vet inte, jag vet för helvete inte vad jag ska göra. Överreagerar jag? Eller har jag rätt? Jag vet att jag har rätt, men överreagerar jag?  Jag kan inte skriva nu. Det blir bara osammanhängande meningar och jag blir manisk vid tangentbordet. Besatt av tankarna. Ska försöka sova och andas, men jag vet inte om det går. Det måste gå, det måste gå. Helvete, helvete. Varför har jag inte lugnande benzo vid såna här tillfällen? ENDAST vid såna tillfällen som de här. Jävla brudjävel. Nej, jag är inte arg. Jag är ledsen och besviken och krossad. Men ibland är det lättare att vara arg än ledsen. Det är så jag fungerar. När jag blir ledsen så blir jag arg, iallefall till 90% av tillfällena. För att ilska är lättare att hantera än sorg. Så jag väljer omedvetet ilskan. Jag vill dö. Jag vill dödas och döda. Såra som jag blivit sårad och ge igen. Fuck this. Och jag ska vara stark, pff!