"I wanna erase the memory of..."

Jag kommer inte kunna glömma det. Sveket. Från båda hållen. Men jag borde vara van nu. Jag borde vara härdad. Men det gör förvånadsvärt lika ont varje gång. Det känns som om hela min värld har rasat samman, fast jag visste sanningen hela tiden. Men nu när man har fått sanningen bekräftad, bekräftad att den verkligen var sann - så.. det är overkligt. Allt är trasigt. Jag orkar inte bygga upp mig mer gånger. Mina krafter är slut. Jag orkar bara inte.

p.s.
Jag ska skaffa en mer "finare" design på bloggen. Och försöka skriva om fina saker som händer också. Denna bloggen har bara blivit sån att jag har skrivit av mig när jag mår dåligt. Jag ska bättra mig.


Kommentarer
Postat av: Ida

Du orkar. Det vet jag. För du och jag är såna som ger upp men ändå inte. Du är envis och du vet att det är värt det de gånger som du faktiskt mår bättre. Tex när du är i malmö. <3

2010-10-15 @ 16:42:34

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0