- life on the borderline

Idag har jag en bra dag. Jag har inte ens tagit mina mediciner idag, för jag har känt att jag inte behövt dom. Nu är klockan halv två och jag väntar på att Janne ska komma så att jag kan börja laga mat. (Jag är ensam hemma idag och jag kom på att jag inte har mjöl hemma, och jag bor tusen mil från affären så att Janne ska köpa det till mig). Jag har lyssnat på en massa peppmusik idag, så jag är på bra humör. Men jag känner fortfarande att långt inne så finns ångesten/smärtan kvar. Det är bara en fråga om tid när jag kommer att sitta och gråta på golvet igen. Det brukar vara så, som jag har nämnt innan. Först mår jag jättebra, sen i nästa minut så kommer allting igen och jag börjar att gråta. Jag är väldigt oberäknelig.



Jag funderar på det psykologer och behandlingsassistenter har erbjudit mig. Att komma in på ett behandlingshem några månader. Där är det ju verkligen terapi dygnet runt. Det är ju samma sak som vanligt, jag får gå ut, göra vad jag vill..bara att jag bor där. Jag har inte bestämt mig än. Vi får se.